Vad är No-kill?
Organisationer som arbetar med katter enligt No kill-principen avlivar inte friska eller behandlingsbara katter på grund av att de är skygga, förvildade eller har beteendeproblem. No kill-rörelsen kombinerar istället en rad åtgärder för att rädda så många katter som möjligt. Rörelsen är väl utvecklad i många andra länder, framför allt i USA, medan den i Sverige fortfarande är i sin linda. Med utgångspunkt i den amerikanska definitionen skulle en motsvarande svensk definition kunna se ut så här:
• Omplaceringsverksamhet via katthem eller annan typ av adoptionsorganisation.
• Socialisering/habituering av skygga/förvildade katter för att anpassa dem till ett bra liv tillsammans med människor, samt rehabilitering av katter med beteendeproblem.
• Trap-Neuter-Return (TNR) Katterna fångas in, kastreras, vaccineras, id-märks/registreras och undersöks av veterinär. De katter som anses lämpliga för omplacering får nya hem, övriga sätts tillbaka i kolonin som sköts om av volontärer. Dessa ser till att katterna dagligen får mat och vatten och att de har varma och torra sovplatser. Volontärerna kontrollerar katternas hälsa och att eventuella nya katter som söker sig till kolonin fångas in och ägare eftersöks.
• Rådgivning för kattägare om hur man själv kan avhjälpa beteendeproblem, hur man kan omplacera sin katt och andra vanliga frågor för att undvika att fler katter överges eller avlivas.
• Informationskampanjer för att höja kattens status, öka kunskapen om god katthållning, informera om vikten av att kastrera, id-märka/registrera, motverka oseriös avel och uppmuntra till att istället adoptera från en djurskyddsorganisation.
• Kastrerings- och id-märkningskampanjer där kattägare erbjuds att kastrera och id-märka sin katt till en lägre kostnad.
• Volontärverksamhet för att minska kostnaderna och kunna hjälpa fler katter. Volontärerna bidrar också med yrkeskunskaper inom andra viktiga områden som t ex marknadsföring, ekonomi, hantverkskunnande mm. Genom sina kontaktnät hittar de även nya kattköpare, bidragsgivare samt sprider information om god katthållning.
• Jour-/akuthem där volontärer tar hand om hemlösa katter i sina egna hem ger djurhemmen större kapacitet och är ett bra alternativ när man arbetar med att socialisera/habituera skygga och förvildade katter.
Vanliga missuppfattningar om No kill
Organisationer som arbetar enligt No kill-metoden består av människor som är för blödiga för att fatta beslut om att avliva ett djur. Svårt sjuka/skadade djur får lida för att "alla ska räddas” till varje pris.
No kill betyder inte att sjuka djur ska lida om bot inte finns eller att man ska hålla ett sjukt djur vid liv tills det självdör. Även organisationer som arbetar enligt No kill-principen avlivar av djurskyddsskäl men man är beredd att satsa mer ekonomiskt och lägga ner en större arbetsinsats för att rädda ett sjukt djur. Alla beslut fattas i samråd med veterinär och det lidande som djuret utsätts för tas alltid i beaktande när man beslutar om en medicinsk behandling ska genomföras eller inte.
Djur som är svåra att omplacera blir kvar på djurhem i flera år och utsätts för lidande eftersom djurhemsmiljön inte är lämplig för permanent vistelse.
Även djurhem som arbetar enligt No kill-metoden har så kallat ”paragraf 16-tillstånd” och har fått sina lokaler godkända av tillsynsmyndigheten. Om organisationen inte har lokaler anpassade för permanent katthållning flyttas katterna till jour-/akuthem hos volontärer efter tre månaders vistelse på djurhemmet. Målsättningen är att alla djur så snart som möjligt ska få permanenta hem som passar just den individen.
Skygga och förvildade katter utsätts för oacceptabel stress när de tvingas vistas i människors närhet.
Ett visst mått av stress är nödvändigt under socialiserings-/habitueringsprocessen men det är fråga om en kort period för att katten sedan ska kunna leva resten av sitt liv i trygghet. Med kunskap och erfarenhet kan man göra mycket för att begränsa stressen i samband med infångning och socialisering/habituering. Det finns inga vetenskapliga belägg för att skygga/förvildade katter på svenska katthem skulle lida eller få bestående men av stress.
Katter som ej socialiserats före 7-8 veckors ålder kan ej anpassas till ett liv med människor.
Det finns otaliga exempel på katter som socialiserats/habituerats till ett bra liv med människor även efter 8 veckors ålder. Många av dessa katter blir helt sociala medan andra är tama med sina ägare men är mer försiktiga gentemot människor de inte känner. Alla kattägare har heller inte behov av en knäkatt utan uppskattar katten som den är.
Det går inte att omplacera alla katter som behöver ett hem eftersom det inte finns tillräckligt många som vill ta hand om en hemlös katt.
Med ökad information och mer kunskap kan man få fler att sluta avla på sina huskatter, liksom att köpa dessa katter, och istället vända sig till ett katthem eller till en kattskyddsorganisation när man vill skaffa sig en katt.
Det kostar för mycket
Det kostar något mer att driva ett katthem enligt No kill-metoden men det är inte heller gratis att avliva och kremera en katt. De ökade kostnaderna kompenseras delvis av adoptionsavgifterna för de djur som annars skulle avlivats. De flesta människor är också mer villiga att ekonomiskt stötta en organisation som inte avlivar friska eller behandlingsbara djur.
Katthemmen blir fulla av skygga katter som är svåra att omplacera. Det är bättre att rädda fler tama katter.
Genom att fortsätta avliva katter som är skygga/förvildade, har beteendeproblem eller på andra sätt inte lever upp till bilden av det perfekta sällskapsdjuret så förstärks bilden av katten som en slit-och-släng-vara. För att höja kattens status och komma till rätta med orsakerna bakom problemet med hemlösa katter måste vi visa att varje djur har samma rätt till ett gott liv. Ju snabbare vi kan förändra synen på katten – desto fler liv kan vi rädda.
Varför No Kill?
Genom att ta emot katter som är skygga/förvildade eller har beteendeproblem, liksom att ge medicinskt behandlingsbara katter en ny chans, visar vi att alla katter har samma värde. Detta är en viktig markering för att vi ska kunna höja kattens status i Sverige, något som är en förutsättning för att komma till rätta med problemet med hemlösa katter.
Kontakta oss gärna för mer information: info@svekatt.se
